Semester

Det ett tag sen sist jag skrev i bloggen. Hur jag ska lyckas utan prickar vet jag inte, men jag ska prova ;) Befinner mig just nu i regnet i norra Californien och har det bra med ranchlivet. Har precis avslutat boken "I cirkelns mitt" av Dan Brown och den var bra men inte lika bra som den tidigare. Vi har tagit ridturer i regnet och knaprar en del nyttigheter med prickar i ordet och god mat (bortsett dagens lunch) och njuter av semestern. Drar tillbaka till San Diego imorgon, mellanlandar en natt och vidare till Hawaii efter det. Vem vet om regnet drar med dit? (Hoppas inte...) Lider inte speciellt mycket av det, men ska det vara lika dant veckan som kommer kan man lugnt konstatera att enda skillnaden gentemot hemma var temperaturen (och en himla massa dollar).

Hoppas ni alla har det bra och att frosten inte slagit till. Den kan komma efter det att jag fixat staketet som jag inte hann innan vi for. Kram till er alla och I apologize my language, but I hate writing without dots ;)

Sista minuten

Varför ska det alltid vara så att man gör saker i sista minuten? Idag är min sista dag på jobbet före den efterlängtade semestern och naturligtvis är det hälsokontroll hos läkaren, nätverket på jobbet strejkar så inga filer och viktiga mail kommer fram som de ska, systemet vi jobbar i fungerar inte, Internet fungerar knappt och som grädde på moset kommer ett utskick som skall göras till 1200 pers. En vanlig dag på jobbet... Sen var jag och lämnade mitt släp på verkstan igår och hoppas innerligt att det inte blir jättedyrt att fixa bromsarna och att det hinner bli klart till på fredag då jag bokat ombesiktning. Måste även prata med grannen om kaninvaktandet när vi är borta, fixa klart de fem burarna som jag trodde jag skulle hinna i helgen och ordna så att Carrie och ev Ludde kommer till sin uppfödare Annelie på något sätt innan jag åker. Sen ska allt tvättas, städas, packas, växlas pengar, klädångest, biljettångest, parkeringsångest m.m. innan man väl sitter där på planet med i sämsta fall lock för öronen, endast fisk till lunch bredvid en pratglad och ständigt toanödig medresenär innanför sig över Atlanten. (Hoppas verkligen earplanes-propparna fungerar.) Det märks att jag längtar va ;)

Resfeber

Snart är det dags, USA here I come! Mindre än två veckor kvar nu och alldeles för mycket som ska hinnas med innan dess. Reskassan är redan på minus vilket inte känns lovande direkt och det kommer bli betydligt svårare den här gången att minimera utgifterna då vi är fler som ska åka tillsammans. Som jag ser det är det mest nackdelar just nu, men jag hoppas att det blir bra ändå när vi väl är där. Varken Californien eller Hawaii är tokiga som platser så chansen finns ju ;) Appropå chanser, det var precis som jag trodde med D. Han vill betydligt mer än jag. Igår ringde han när jag inte svarade på ett mail och undrade när vi skulle träffas nästa gång och bla bla bla. Jag orkar inte riktigt med sånt just nu. Jag spelade med och ljög lite om när vi skulle åka och komma hem för att köpa mig lite tid. Jag vet att det är fult men jag känner igen en enkelriktatskylt när jag ser en... Det är inte så att han är otrevlig eller motbjudande på något sätt men jag känner helt enkelt inte för att satsa seriöst alls på någon relation för dagen. Jag är en person som trivs i min ensamhet och den dagen den prioriteringen ändras så kanske det finns hopp om att det skulle fungera. Att tanken är väckt är ju trots allt en början men jag ser allt för ofta slutet innan jag gått gatan ner, precis som i detta fall. Nog om det. Livet består av annat, jobb tex. Jag ogillar mitt jobb. Jag ogillar att åka till mitt jobb. Jag ogillar flera av mina sk arbetskamrater. (Andra trivs jag väldigt bra med.) Jag tycker inte om den personen jag är när jag ogillar saker. Måste hitta på något annat och det snart! Usch, jag låter skrämmande likt alla höstdeprimerade stackare som tänker alldeles för mycket. Jag ska ju på semster i möjligheternas land!