Alla har vi drabbats av livet och dess nycker och vissa har mer kontakt med döden än andra. För tillfället känns det som att jag har väldigt mycket kontakt med döden. En äldre släkting på mammas sida dog för bara någon dag sedan och i tordags somnade min älskade Indigo in för gott. I slutet av förra året var det Indira, Sonja, Zue och Jimi samt min fasters och farbrors underbara border/flatkorsning Midde som lämnade jordelivet bland djuren och mammas gamla moster bland människorna i min närhet.
Samtidigt har det hänt väldigt mycket på bebisfronten de senaste två åren i min bekantskapskrets, så på något sätt balanseras det väl upp på naturens eget vis. Gamla försvinner och nya föds i detta eviga ekorrhjul kallat liv. Glädje och sorg blandas för att åter övergå till gråtrist vardag så småningom. En evig kamp i motvinden för det mesta men också en del nedförsbackar som gör livet värt att leva.
Beslutet om att ta tjänstledigt för att plugga känns helt rätt och jag vågar stå för min "dröm" om att en dag bli veterinär. Inte bara för pengarnas skull men för att det känns som att där kan jag göra min insats för livet. Människor är kanske för "enkla" och genomskinliga (falska?) med sitt talspråk, djur erbjuder en större utmaning med sin tysnad. Eller så är det så att det är det jag kan och vet och som jag i framtiden känner att jag kan lyckas med. Människor är helt enkelt inte lika intressanta att jobba med som djur, även om jag uppenbarligen kräver artfränder i min närhet för att må bra och stimulera min sociala förmåga.
Så har man hunnit bli ett år äldre sen senast också... Träffade Em och E-K i måndags och åt en god middag på ett roligt ställe i SC. Fick Stieg Larssons två första böcker i serien om Lisbeth Salander i födelsedagspresent som komplement till Ergo fysik och Gymnasiekemi A ;) Håller just nu på att läsa På spaning med Bridget Jones och den är bitvis hysteriskt rolig! Var en tur till Gotland i helgen (flög faktiskt, tog lika lång tid som att gå från jobbet till flygplatsen, d.v.s. en halvtimme) och började läsa den på natten och kom på mig själv med att ligga och fnissa och skratta högt - hoppas jag inte väckte någon :) Var där på jobb och den biten är faktiskt fortfarande rolig och ger direkt positiv respons. Sånt som alla människor mår bra av att få lite då och då.
Hämtade hem en ny häst idag också. Ett treårigt nordissto som jag ska leasa ett tag och se om hon är något för tävlingsbanan (i väntan på den andra hästen och hennes fölunge som beräknas till början av maj). Sen har jag hunnit med att rida en sväng i ridhuset också på grannens ohängda ridhäst. Flög nästan av när jag skulle hoppa upp men hann undan med bara ett skrapsår och blåmärke på knät, men när jag väl kom upp så gick det bättre. Senast jag red var hon fantastiskt fin och vi gjorde t.o.m. enkla byten vilket jag knappt själv kom ihåg eller ens visste att jag kunde, så det är ytterligare en av de där små nerförsbackarna jag talade om i början, det här med ridningen. Fredagsjobbet är också än så länge riktigt trivsamt även om värdets makter verkar ha krig just den veckodagen. Men det är väl så min månad januari är, höga berg och djupa dalar med relativt jämna intervaller. Precis som livet och jag själv i övrigt ;)
